Inlägg publicerade under kategorin Allmänt

Av Nathalie Andersson - 19 december 2011 11:26

I believe that everything happens for a reason.

People change so that you can learn to let go,

things go wrong so that you appreciate them when they're right,

you believe lies so you eventually learn to trust no one but yourself,

and sometimes good things fall apart so better things can fall together.



Den här hösten har varit så omtumlande, det har hänt så mycket i mitt liv , i min familj, många tradgedier. Faktiskt.

Min pappa sa att det sista året har varit det tyngsta i hans vuxna liv. Jag kan förstå det.

Det har varit motvind.

Men när vi satt hos mina föräldrar härom kvällen sa han även att efter allt som hänt uppskattar han att få träffa mig och min syster & respektive så mycket mer.

Diskussionen fortsatte och när vi pratade om oss som familj så insåg vi det vi alltid vetat ,

hur fruktansvärt stark vår familj. Hur vi kärleken mellan oss är så strak att ingenting kan rubba det. 

Även Jerry är en del av detta straka band nu och Elle är också en dotter i det anderssonska rövarbandet.

Det känns fantastiskt. 

I Motgångarna som drabbat vår familj har vi bara blivit starkare. 

Jag tror inte att blod är tjockare än vatten jag har bara tur att vara biologisk syster och dotter till tre av världens mest fantastiska människor. Elle och Jerry är min familj lika mycket som min biologiska. 

Jag har även turen att ha fina fina vänner. Maria Vilken skatt du är. Glädje.

Filippa, du är en trygghet för mig.

Mfl.

Gamla och nyfunna vänner. 


Dagens ord är tacksamhet. Ödmjukhet inför livet.

Man tar så mycket för givet. Så mycket som kan försvinna på en sekund. 

Vet dem du älskar att du älskar dem? Varför du älskar dem?

Tala om det för dem idag. 

Reflektera. 


Igår hade vi glöggmys & Julklappsbyte hos Maria. Jag fick Marilyn Monroes bok ; Fragment 

Dem som känner mig vet att jag är ett stort fan. 

Fick även tänkvärda ord av Maria att sätta på väggen. 

   

Marilyn är mer än ögat ser , verkligen. 



   

     



Keep smiling, because life is a beautiful thing and there's so much to smile about.

ANNONS
Av Nathalie Andersson - 23 november 2011 22:16

Jag tittade på Svenskar hemliga liv igår när Jane Timglas medverkade. Hon pratade om skönhetsoperationer då hon själv gjort ett par. Hon har ett par stora bröst , eller rättare sagt ett par jättestora bröst.

Jag lägger ingen värdering i det , alla får se ut som de vill. Jane är en jättesöt tjej tycker jag.


 


Hon pratade om jante-lagen. Man får inte säga att man är snygg eller operera sig för att bli snyggare osv. 


Och visst satt jag förs och tänkte...Vem tror hon att hon är..blablabla... men sen...

Nä men ska jag snacka? Jag är väl också fåfäng? Hon är inte mer fåfäng än mig, hon tar det bara till en annan nivå.

Det kunde lika gärna varit jag om jag inte hade haft mina fina vänner,min fina familj och varit rätt trygg i mig själv & varit rätt duktig i skolan & sett en annan framtid för mig.


Men hon sattsade allt på ett annat kort.


Och när Jane besökte en plastikkirurg i avsnittet för att hon återigen var onöjd min sina bröst för att dem , för att dem var för tunga för hennes kropp , hängde. Då sa kirurgen att han kunde inte göra som jane ville & lyfta dem utan ville om hon att dem skulle bli fina fick hon snällt operera ut inläggen och lyfta brösten och hoppas att det skulle bli fint. 

Hon blev så ledsen & vet ni ... Jag kände med henne, jag tyckte faktiskt synd om henne. Man hade kanske skadeglatt kunnat tänka att hon borde fattat att D-kupor på en späd liten tjej... Ja dragningskraften gör sitt liksom.. men nä, jag tyckte faktiskt synd om henne. 


Utseende är viktigt för alla, den som säger annat tror jag ljuger , för vissa mer än för andra.

Och jag tyckte så synd om henne att hon känner att hon redan nu , vid 24års ålder har förstört sin kropp.

Men det var inte i första hand det jag tänkte på

utan att Jane skulle inte gått till en Kirurg som ville tjäna pengar när hon var 20.

Hon skulle gått till en kärlkesfull mamma eller en riktig vän eller att döma av hennes berättelse om sin pappa kanske ett proffesionell samtalare.

För hon är precis som alla andra 24 åringar men hon tror inte att hon är mer än dem där brösten.

Det tycker jag är hemskt.


För Visst är vi fina som vi är?!

Med bröst eller utan.

ANNONS
Av Nathalie Andersson - 21 november 2011 09:24



     


Min fina kusin Niklas & Fantastiska föredetta kollegor som makes it happen!


 


 

Ljus i mörkret , mina finna vänner firade mig i fredags , fick så mycket fint! Kläder, smycken från coola anna & rock by sweden av min syster, Maria och av Elle, Min fina vän Fanny hade köpt mjölk till svältande barn åt mig & på tisdag ska jag bli bjuden på bio av Filippa, vilka vänner va? i lördags var det konsert med Information life men min kusin Niklas som en av stjärnorna & igår var det premiär för halv 8 hos mig. Maria är först ut. Nästa månad är det min och Jerrys tur.

Prestige på hög nivå! En bra helg med andra ord. ♥ Min läkningsprocess hade inte kunnat inledas bättre än på detta vis. Vilka fina vänner & vilken fin familj jag har runt om mig. Mitt skyddsnät av bomull att landa mjukt i. ♥



& Min mina fina man ska jag inte glömma. ♥


Snart ska jag bege mig mot Malmö för examination på en presentation med bästaste Cornelis. Eller Cornelia (:

Bättre skrivpartner kan man inte ha. 


Kvällen kommer bestå av ett tufft Boxpass. 

Känns bra. 



Denna fina låten av Mikael Wiehe vill jag tillägna mina Familj , mina vänner & min man. 


Av Nathalie Andersson - 13 november 2011 14:34

I natt dog min Farmor.


Det är konsigt... det där med döden. 

Mina Farmor var en stark kvinna. En kvinna före sin tid & med en orubblig tro på människan, hon trodde gott om alla. 


Jag hade turen att få bo väldigt näre henne och min farfar som barn. 

Jag älskade att sitta i hennes knä i gungstol och lyssna på när hon berättade sagor eller berättade riktiga händelser om hennes liv, om hur det va under kriget , om hur hon träffade farfar eller om när hon dansade med Olof Palme. 


Farmor är väl min största politiska inspiration, hon säger..sa alltid, Mitt blod är rött och mitt hjärta med.


På slutet var Farmor lite senil, eller dement.

Det märktes att det var jobbigt för henne, som alltis varit väldigt aktiv och intelligent. 

Jag hälsade inte på henne så ofta som hon önskade eller som jag hade kunnat.

Men jag och min lillasyster var där i Måndags.

Det kändes bra för när vi gick sa hon att hon var så lycklig för att vi hade varit där.

Hon har även skrivit en bok om hennes liv.  

Igår  jobbade jag hela dagen , när min faster fyllde år, då var nästan hela släkten där, även farmor, och inatt efter att hon hade kommit hem somnade hon.

Hon hade med sig några exemplar av den färdiskrivna boken till festen igår, ett även till mig.

Visste hon? 


Jag är tacksam för att hon fick gå vidare så, ett rikt liv med ett väldigt bra sätt att gå vidare på.


jag kom nyss hem från farmor. Jag åkte dit med Mamma & Pappa och mötte upp en annan del av släkten. 

Personalen hade gjort farmor så fin. Klädd i vitt med en orkidé i handen. 

Lilla Farmor. Du är hos Farfar nu. 


Lilla Lilla Farmor. 


 


 

http://hd.se/bastad/2007/01/29/skraeddardottern-som-saeger-sin/                                                                                                  














Av Nathalie Andersson - 11 november 2011 19:35

Ja, hellre överviktig än skitviktig som min pappa brukar säga.

Dock vet jag inte riktigt om det stämmer då min pappa ibland tror att han är skitviktig också (; Det är han väl för många också, men ha tror ibland att han är viktig på det viset som Karl Marx trodde, genom att räkna sina åsikter som fakta. (:

Något jag aaaaaldrig skulle göra (; 

 


Nä , det här inlägget är egentligen inte tillägnat min älskade pappa även om han borde få ett. Kanske på söndag? 


Detta är egentligen om skitviktiga människor. 

Puh säger jag. 


Min närmsta omgivning, mina bästa vänner och familj, det bästa med dem är.. jag det är väldans mycket, men något jag verkligen uppskattar är att dem/vi har självdistans. Det är så viktigt att kunna skoja om sig själv. Självinsikt är ett nyckelord.

Som att jag inte alls är en dramatisk kontrollfreak som inte alls tycker att mina åsikter är fakta och vill vara bäst i test på allt jag gör (;


Nä, skitviktiga människor finns det gott om. Överallt. Som tar sig själva på lite för stort allvar. Reelax!  Ta ett glas vin

(eller fem), gå på ladies night & skratta åt hipp hipp! Det är kul! Fnittra fast ni inte får. Glöm & förlåt.

Läs en skvaller tidning.

Sno en pumpa på halloween & klä ut er till kristi brud. 

Prata som Ronny & Ragge & bränn en avhandling. Dansa som du har el i kroppen & rappa en cornelislåt.  

Man kan faktiskt vara rätt intelligent ändå. Lite iallafall.

Var lite ytlig eller jättedjup, skriv en dikt eller inte.


Men för fan, var inte så jävla skitviktig.


Ett gott skratt förlänger livet.


"För Medborgare om etthundra år, 
finns du ej längre till."


Tack familjen & mina fina vänner för att ni inte är så skitviktiga (;


Älskar er så mycket! 


                             

       

 


Av Nathalie Andersson - 30 oktober 2011 13:08

 

Igår var det dags för Ladies Night!

Aaahhh... det var så bra som man kan tro! Verkligen , vilken TjejBoost!

Vi tjejer har pratat om att starta en Mens Night.

Tänk att få gå ut på scenen och publiken bara expoloderar för att du visar dig!

Stämningen var på topp! Men efterfesten var en besvikelse. 


Mina examinationer har gått bra & över förväntan, min lärare ville använda mitt samtal i utbildningssyfte (: ,

då kunde maninte låta bli att bli lite stolt trots allt. 


A, det händer lite grejer nu.. 


Jag vill kasta loss 
Lära mig slåss 
Raka av mitt hår 
Bäras ut på bår 
Ta tjuren vid hornen och hålla dem hårt 
Lita på sanningen och kväva all gråt 
Börja sluta tro 
Låta vansinnet gro 
Jag vill sparka bakut 
Göra nåt sjukt 
Släcka fyren på berget som räddade liv 
och smita från smällen med sjumilakliv


 






Av Nathalie Andersson - 24 oktober 2011 21:27

Tillbaka efter 4 underbara och ispirerande veckors praktik på arbetsmarknadsenheten/akademi Båstad. 

Så roligt det har varit. Så mycket jag har lärt mig! 

Från teori till praktik. 

& Vilka människor. Dem har verkligen trott på mig. Stöttat mig. Bekräftat mig.

Att bli lovordad av så duktiga & kompetenta människor tar jag som en ära faktiskt! 

Dock syftar titeln på mitt inlogg på någon i min omgivning som jag inte hamnade i en dispyt med igår men kunde lika gärna gjort.

Erfarenhet & ålder går före kompetens....? 

Ålder?....

Till viss del har personen rätt. Jag hade aldrig kunnat göra det hon kan. För att jag har aldrig provat. 

Men är det verkligen åldersbaserat att utföra ett bra arbete? Det tror inte jag! Det vet jag att det inte är. 

Jag har träffat människor som har varit på samma arbetsplats eller i samma bransch i 20 år & dem kan rutinerna baklänges & framlänges. Dem kan lagar & pappers arbete. Sånt kan alla lära sig menar jag. Men själen? Känslan?

Har den funnits & dött? Eller aldrig funnits? Vad är det att utföra ett bra arbete+ är det att brinna för det du gör & försöka? & Om du inte kan så tar man hjälp av någon som kan. Eller är det ålder & erfarenhet? 

Kan jag som 23 årig kvinna inte hjälpa en man som är 50? 

Är det verkligen så?

Jag tror inte det.

Om det är så , då kan jag packa ihop. Men jag är övertygad om att så inte är fallet. 

Jag blir ledsen & rädd när en människa jag ser upp till säger att ; Det är ett skämt att en ung tjej tror att hon kan hjälpa någon som är dubbelt så gamal som henne. 


Det är farligt när man säger ; "Jag är färdiglärd, jag har inget mer att lära . Framförallt inte av någon så ung"





Av Nathalie Andersson - 17 september 2011 13:35

Det behövs inte så mycket ibland för att man ska upp på banan igen. Igår tog jag en lång promenad i krokarna här & då kom liksom lusten tillbaka igen... Aaaa, just det , det är därför jag lever. Sen fick jag träffa Maria & Elle igår. Åh det är ren glädje. 


       

                   




La Vie   

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se