Hårt och brutalt och alltid olägligt. 

Som obotlig känslomänniska låter man känslan ta med en på en bergochdalbana utan dess like. Jag har alltid hamnat under ytan och försvunnit ner i det svarta hållet av förvirring när ångesten har ett järngrepp om halsen och gör dig förlamad och förtvivlad,

Men jag har lärt mig något. Jag lär mig mycket just nu om mig själv. Jag kan aldrig förändra någon annan. Bara mig själv. Jag kan inte få saker ogjort bara lära mig av det och ändra på det som jag gör fel. Jag kan inte ändra någon annas livsstil bara bestämma hur mitt liv ska se ut. Överväga om  kostnaderna är värda reultatet om inte måste man inse att man ibland måste låta saker få göra jätteont för att det senare ska bli bättre.

 Det känns som att jag har gått från ägg till larv till förpuppning och en dag snart är jag kanske en fjäril.. 

Men jag tror att det viktigaste är att alltid vara ödmjuk inför sig själv, sitt beteende och sitt liv. Man blir aldrig klar. Livet är en lång resa och det viktiga är att lära sig och alltid försöka att se, att vilja förstå och inte stå med korsade armar med munnen ihopknipen och vreden i sinnet. Även om det är så lätt ibland. Men man måste vara modig för att släppa taget och inse att man inte har kontroll.

Här är en sång till modet
Den är till alla dom
som vågar tro på morgondan
fast natten är så lång
Här är en sång till modet
en liten, enkel låt
Det kanske verkar meningslöst
Men jag sjunger den ändå

Här är en sång till modet
till glädje, hopp och skratt
Till dom som tror på kärleken
fast hatet är så starkt
Till alla som slår sej samman
Till alla som ställer krav
Till dom som vet hur svårt det är
och ändå säger ”ja”

Här är en sång till modet
hos dom som vågar se
Som inte låter tysta sej
men säger som det är
Till alla som bygger broar
Till alla som släpper in
Till dom som tror att människan
kan göra det, hon vill

Här är en sång till alla
som vägrar att ge opp
Till dom som kämpar vidare
fast livet är så hårt
Till alla som vågar längta
till nåt, dom aldrig sett
Som inte låter kuva sej
men håller på sin rätt

Här är en sång till modet
Den är från mej till dej
En liten enkel visa
med det, jag helst vill säg'
Så vårda den väl och lär den
och nynna den ibland
För då växer den och sprider sej
i hela Sveriges land

Sometimes life hits you in the head with a brick. Don’t lose faith.

- Steve Jobs

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

All along it was a feverA cold sweat hot-headed believerI threw my hands in the air I said show me somethingHe said, if you dare come a little closerRound and around and around and around we goOhhh now tell me now tell me now tell me now you knowNot ...

En Liten text till stressen och tiden!   Snart blir jag mamma, snart tar jag examen och just nu så biter vi ihop och hoppas att bensinen räcker hela vägen och vi försöker njuta lite under tiden!      För det var sent 96, ja upptäckte stressÅ ...

Jag måste gå med väldigt bestämda stegoch ryggen alldeles rakoch med huvudet mycket högtoch blicken fäst rakt framför mejnånstans mycket långt bortJag måste sätta den ena fotenframför den andra utan att tvekaoch aldrig, aldrig nånsin titta ner O...

Så har den drabbat mig igenDen stora ensamhetenUtan någon synlig förankringl verklighetenAllt synes vara, som det bordeJag ser inget fel vi gjordeAllt är som det borde varaJag kan inte alls förklaraVarför den drabbat mig igen,den stora ensamheten ...

Maybe that's what happens when a tornado meets a volcano      ...