Senaste inläggen
All along it was a fever
A cold sweat hot-headed believer
I threw my hands in the air I said show me something
He said, if you dare come a little closer
Round and around and around and around we go
Ohhh now tell me now tell me now tell me now you know
Not really sure how to feel about it
Something in the way you move
Makes me feel like I can't live without you
It takes me all the way
I want you to stay
It's not much of a life you're living
It's not just something you take, it's given
Round and around and around and around we go
Ohhh now tell me now tell me now tell me now you know
Not really sure how to feel about it
Something in the way you move
Makes me feel like I can't live without you
It takes me all the way
I want you to stay
Ohhh the reason I hold on
Ohhh cause I need this hole gone
Funny you're the broken one but i'm the only one who needed saving
Cause when you never see the lights it's hard to know which one of us is caving
Not really sure how to feel about it
Something in the way you move
Makes me feel like I can't live without you
It takes me all the way
I want you to stay, stay
I want you to stay, ohhh
En Liten text till stressen och tiden!
Snart blir jag mamma, snart tar jag examen och just nu så biter vi ihop och hoppas att bensinen räcker hela vägen och vi försöker njuta lite under tiden!
För det var sent 96, ja upptäckte stress
Å tempot har ju växt rätt fett sen dess
Man har ätit sig mätt, ibland nätt och jämt
Man har sprungit bestämt, sen sätt och vänt
Haft utsatta mål, man rusat för att få
Sträckt sig efter men utan att nå
Man har slutat att gå, gett upp hopp
Ibland har det räckt med ett upphopp
Man har förlorat lätt, och vunnit svårt
Man har lätt rätt, det har runnit bort
Tiden har hunnit gå, ja hinner knappt
Man vill ju att min timma rinner snabbt
Glömt mycket roligt, minns mycket tråkigt
Veckorna går i sju stycken dåtid
Har stångat mig blodig, utan att tveka
Njut av din tur så länge skutan den seglar
För tiden störtar fram, å ni vet att
Kan kännas tungt som fan, så ni ser att
Man måste ta det lungt ibland, å ni vet att
Annars sjunker man, så ni ser att
Ta det lungt ibland (utan tvekan)
Ta det lungt ibland
Det brinner i fickan när pengarna går,
Ska man vinna sin lycka på lotto, vadå?
Ja släpar och sliter, pustar och fnyser
Jobbar som fan, pushar och bryter till lustarna tryter
Musklerna knyter, kramp för man stampar på samma små yter
Me de samma så dyker det upp nya hinder
Vägen är kantad av svindyra synder
Är det värlsdstrapatser, hjärtattacker
Men visst e livet nåt så jävla vackert
Att fylla magen, å fånga dagen
Få månsken på långa promenader
Svårt att koppla av, så man byter problem
Går dit de lyser med sifo-system
Så se dig om, innan färgen falnar,
Njut av din tur på berg och dalbanan
För tiden störtar fram, å ni vet att
Kan kännas tungt som fan, så ni ser att
Man måste ta det lungt ibland, å ni vet att
Annars sjunker man, så ni ser att
Ta det lungt ibland (utan tvekan)
Ta det lungt ibland
Jag har klagat, kvidit, velat, fegat
Förlorat matcher, spelat, segrat
Skyndat långsamt, å passivt bakåt
För snabba steg e ja faktiskt bra på
Har stulit, burit, ljugit, svurit
Sagt dumma grejer säger finurligt
Kört i 190 till i morgon bitti
Puttat folk för att få nåt viktigt
Dom små sakerna som bryter ner de trista
Dom man missar på prioriteringslistan
Allt e okej om ja bara får lov att njuta av turen då och då den går
För tiden störtar fram, å ni vet att
Kan kännas tungt som fan, så ni ser att
Man måste ta det lungt ibland, å ni vet att
Annars sjunker man, så ni ser att
Ta det lungt ibland (utan tvekan)
Ta det lungt ibland
Jag måste gå med väldigt bestämda steg
och ryggen alldeles rak
och med huvudet mycket högt
och blicken fäst rakt framför mej
nånstans mycket långt bort
Jag måste sätta den ena foten
framför den andra
utan att tveka
och aldrig, aldrig nånsin titta ner
Om jag ska klara av det här
Om jag ska klara det här
Jag vet inte hur man klarar av sånt här
Jag vet inte om jag klarar det
Och jag måste prata mycket länge och omsorgsfullt
med alla som jag träffar
om hur jag mår
och om hur jag har det
och om hur det går
och analysera den förhandenvarande situationen
i detalj
och vad som har hänt sen sist
och hur den kan tänkas utveckla sej
och vilka eventuella mått och steg
jag i så fall kan tänkas vidta
och vilka eventuella mått och steg
du kan tänkas vidta
Om jag ska klara det här…
Och jag måste sätta musiken på stereon
och ljudet på TV:n
på mycket hög volym
så att jag inte märker tystnaden i huset
och hålla mycket hårt för öronen
så att jag inte hör att du inte diskar i köket
Och jag måste ta på mej
mycket tjocka, helst heltäckande kläder
så att jag inte märker
att du inte rör vid mej
Och jag får inte öppna garderobsdörrarna
så att jag märker att dina kläder inte hänger där
och jag får inte tända ljuset i vardagsrummet
så att jag ser de gapande hålen
i bokhyllan
Och jag får inte sträcka ut armen
för då märker jag att du inte ligger
i sängen bredvid mej
Och jag får helst inte röra mej
så att jag noterar att du inte följer mej med blicken
Om jag ska klara av det här…
Och jag måste ta långa promenader längs stranden
så att jag kan gråta mycket våldsamt
och skrika mycket gällt och okontrollerat
och ibland skratta mycket högt och tydligt för mej själv
Och varje liten gnutta hopp
måste jag försöka utplåna
Och det är inte lätt
att utplåna hoppet
Hoppet lär ju som bekant
vara det sista som dör
Om jag ska klara det här
som jag inte alls vet om jag kommer att klara av.
- Mikael Wiehe
Så har den drabbat mig igen
Den stora ensamheten
Utan någon synlig förankring
l verkligheten
Allt synes vara, som det borde
Jag ser inget fel vi gjorde
Allt är som det borde vara
Jag kan inte alls förklara
Varför den drabbat mig igen,
den stora ensamheten
Du talade, jag lyssnade
Jag hörde varje ord
Men om sanningen ska säjas
Tror jag inte jag förstod
Nej jag satt där i min värld,
dit ingen nånsin kan nå in
Du måste tro mig, tro när jag säjer
Att jag vill alltid, jag vill alltid vara din
Trots att den drabbat mig igen,
den stora ensamheten
Jag har lärt mig dras ner, jag vet det är så
Jag gav efter för mörkret, det var enklare så
Jag har simmat mot ytan,
men drogs ändå ner
Jag ville nog upp, men förmår det inte mer
Där uppe finns ljuset, där uppe finns du
Jag säjer som det är, jag säjer det nu
Jag är rädd och jag sjunger
den här sången för dig
Då den berättar om någonting
som ansätter mig
Så har den drabbat mig igen,
den stora ensamheten
Utan någon synlig förankring
I verkligheten
Allt synes vara, som det borde
Jag ser inget fel vi gjorde
Allt är som det borde vara
Jag kan inte alls förklara
Varför den drabbat mig igen,
den stora ensamheten
Du slog din hand i väggen
Väggen färgades av blod
Ja, du slog och slog i vanmakt
För att jag aldrig förstod
Men jag satt där i min värld,
dit ingen någonsin kan gå in
Du måste tro mig, tro mig när jag säjer
Att jag vill alltid, jag vill alltid vara din
Trots att den drabbat mig igen,
den stora ensamheten
Idag har jag hört ditt lilla hjärta slå.
Som en liten sol skiner du för mig.
Jag känner att jag lever och finns,
en del av mig finns ju där hos dig.
Och jag skymtar för en stund,
ett litet leende från dig.
Jag skymtar för en stund,
att jag står med dig i mina armar.
Du är min längtan.
Du färgar mig med det under av ljus
som du sprider här hos oss.
Säg var har du varit förrut?
Jag vet inte vad du kommer tycka nu,
om den värld du ska födas till.
Men du, jag vet att du är meningen.
Och jag skymtar för en stund,
ett litet leende från dig.
Jag skymtar för en stund,
att jag står med dig i mina armar.
Du är min längtan.
Du är min längtan.
Du kommer snart att förstå
vilken märklig värld vi lever i,
att glädje och sorg går hand i hand,
och att vi en dag ska skiljas åt.
Du är så välkommen hit,
hem till vårt palats.
Till denna värld som är vår,
som jag ska försöka få dig att älska
så mycket som det går.
Och jag skymtar för en stund,
ett litet leende från dig.
Jag skymtar för en stund,
att jag står med dig i mina armar.
Dagen, den kommer snart,
och jag längtar så efter dig nu!
Livet har sin gång,
i många, många år här till.
Du är min längtan.
Du är min längtan.
Idag har jag hör ditt lilla hjärta slå.
Som en liten sol skiner du för mig.
Bärga vad du kan från det här vraket
det finns en spillra av mitt forna jag
Ta då med mig hem gör mig vacker
låt mig sova i din säng ett tag, låt mig sova ett tag
säg minns du hur det är jag brukar vara
minns du hur stabil jag var igår
nu är jag påväg att lösas upp till ingenting
för dagen har varit prövande och svår
kanske onödigt svår
Bärga vad du kan från det här vraket
se på mig kisande, se mitt bättre jag
Se med blida ögon, klarögt vaken
inse att jag bara haft en liten motig dag
och det kan vem som helst ha
men du kan enkelt göra allting bra
Men mig ska du inte tycka synd om
du vet väl hur nöjd jag brukar va
Jag tror att du ställs i min väg för att du
kan återställa allt så allt blir bra.
Du kan enkelt göra allting bra
för nu ska du säga följ nu med mig
nu ska du säga ta min hand
säg att du begriper du förstår och allt det där
säg att du har känt precis såhär ibland
säg att du har känt såhär ibland
Bärga vad du kan från det här vraket
se på mig kisande, se mitt bättre jag
Se med blida ögon, klarögt vaken
inse att jag bara haft en liten motig dag
och det kan vem som helst ha
men du kan enkelt göra allting bra
Bärga vad du kan från det här vraket
Säg turen vänder ska du se
Lova när jag somnar att du vakar över mig
så att inget mera ont ska kunna ske
nu ska inget mera dumt få ske
säg mig att du lovar mig det
Bärga vad du kan från det här vraket
se på mig kisande, se mitt bättre jag
Se med blida ögon, klarögt vaken
inse att jag bara haft en liten motig dag
och det kan vem som helst ha
en liten motig dag, det kan vem som helst ha
men du kan enkelt göra allting bra...
Här är en sång till modet
Den är till alla dom
som vågar tro på morgondan
fast natten är så lång
Här är en sång till modet
en liten, enkel låt
Det kanske verkar meningslöst
Men jag sjunger den ändå
Här är en sång till modet
till glädje, hopp och skratt
Till dom som tror på kärleken
fast hatet är så starkt
Till alla som slår sej samman
Till alla som ställer krav
Till dom som vet hur svårt det är
och ändå säger ”ja”
Här är en sång till modet
hos dom som vågar se
Som inte låter tysta sej
men säger som det är
Till alla som bygger broar
Till alla som släpper in
Till dom som tror att människan
kan göra det, hon vill
Här är en sång till alla
som vägrar att ge opp
Till dom som kämpar vidare
fast livet är så hårt
Till alla som vågar längta
till nåt, dom aldrig sett
Som inte låter kuva sej
men håller på sin rätt
Här är en sång till modet
Den är från mej till dej
En liten enkel visa
med det, jag helst vill säg'
Så vårda den väl och lär den
och nynna den ibland
För då växer den och sprider sej
i hela Sveriges land
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
|||||
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
|||
13 |
14 |
15 |
16 |
17 |
18 |
19 |
|||
20 |
21 |
22 |
23 |
24 | 25 |
26 |
|||
27 |
28 |
29 |
30 |
31 | |||||
|