Min man är fantastisk på många vis, men ibland måste jag ta på honom förr att känna om han är sann. När jag kom hem sent söndagkväll efter att ha jobbat hela helgen överraskar han mig med att ha byggt en keramikverkstad till mig. Han hade snickrat på den hela helgen. Ni vet det där ordspråket " älska mig mest när jag förtjänar det minst" - det är det som händer här hemma just nu. Det är bra ibland med djupa dalar & kriser för ibland ser man sig själv på ett annat vis & även andra i sin närhet. Från att ha varit tuff som en bandyboll och marscherat fram som en pittbull med skygglappar så plötsligt får man sig en örfil & någon ställer en spegel framför dig och man blir... rädd ? besviken ? förrvånad.. över en del sidor man har som man inte ens varit medveten om & har man varit medveten så har man inte förstått omfattningen av dess konsikvenser. Nu , nyvaken, nyfödd & skör är jag mer ödmjuk & lyhörd. Förlåtande för andra & för mig själv. 

People can be more forgiving than you can imagine. But you have to forgive yourself. Let go of what's bitter and move on. 

Jag är så lyckligt lottad med fina vänner & fin familj runt om mig. verkligen. <3